– Flera afrikanska länder är väldigt snabba och bra på att snappa upp modern teknik för att lösa basala problem, säger Helena Samsioe, svensk entreprenör och vd för företaget Globhe.

Idén med Globhe är drönartransporter i Rwanda och Malawi. Företaget äger dock inga egna drönare, utan arbetar med ett nätverk av leverantörer och konsulter som inlemmas i vårdkedjan på plats.

– Vi kan kalla oss för en Uber för drönare, för beroende på vad kunden efterfrågar kan vi matcha det med lämplig teknisk leverantör. Det är vårt koncept, säger Helena Samsioe.

Betydande utmaningar kvarstår dock, som att finansiera kostsamma drönare, samt att Rwanda fortfarande har väsentliga problem med demokrati och öppenhet. Tidningen The Economist har också varit kritisk till idén att man skulle kunna ersätta viktig infrastruktur i Afrika med endast avancerad it- och flygteknik.

– Men man brukar prata om ”the last mile”, det vill säga den sista biten på distributionskedjan, säger Helena Samsioe. Det är inte så att drönare ska gå in och ta över hela biten, utan en bil eller motorcykel kan köra 80 procent, men de sista 20 procenten kan vägen vara för dålig och drönare fyller då en funktion.

Globhes första drönartransport i landet skedde den 15 oktober med amerikanska drönare från Zipline. Eftersom drönarna inte kan bära så mycket vikt åt gången är normalt 15–30 drönare i luften samtidigt och kör i skytteltrafik med läkemedel, blodprover eller några få blodpåsar per gång.

Ziplines drönarmodell droppar lasten i en markerad ”brevlåda” med en storlek som en fotbollsplan. Droppet styrs av programmerad gps och droppas som en låda med en fallskärm.

Ett av de företag som Globhe börjat samarbeta med är internationella koncernen Hemocue, som grundades av svenskarna Jan Lilja and Sven-Erik Nilsson och som bland annat hanterar olika sorters blodprover. I projektet ska kostnader och tid mätas för hur stor skillnad det är gentemot dagens distributionskedja med bil och motorcykel med att i stället ta in drönare.

– Och så tar vi in forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet för att göra analysen, förklarar Helena Samsioe.

Laurent Rusatsi är vd för Hemocues distributionsbolag i Rwanda, Mérite Équipements. Ny Teknik möter honom på företagets kontor i Kigali, med vacker utsikt över den rwandiska huvudstadens kullar och hus.

– Om man finner att det är en grej för snabb och effektiv distribution så är det säkert att vi kommer att kunna hyra eller betala för att använda drönare, säger Laurent Rusatsi.

Han är positiv till möjligheterna med drönare i Rwanda:

– Det som också är intressant för mig är att vi med snabb distribution via drönare kan sälja mycket, säger han. Ju mer som distribueras, desto mer konsumeras. Och jag tänker att Hemocue skulle kunna hjälpa till för att det här projektet lyckas.

Detta samarbete är ett av flera som pågår i Rwanda. Silicon Valley-baserade Zipline har fått ett kontrakt med rwandiska regeringen för att distribuera blodpåsar, brittiska arkitektfirman Foster + Partners bygger världens första drönarflygplats i landet och Rwanda-verksamma tyska solenergiföretaget Mobisol nosar på att utveckla verksamheten till att även innefatta drönare.

Landet tror på teknik för utvecklingen

Huvudstad: Kigali.

Statsskick: Republik. President Paul Kagame.

Befolkning: 11 262 564 (Sverige: 9 920 881).

Yta: 26 338 km2 (Sverige: 450 295 km2).

Aktuellt: Efter folkmordet 1994 då 800 000 människor mördades på 100 dagar har Rwanda satsat mycket medvetet på att bygga upp landet och minska spänningar mellan olika folkgrupper. Det har sedan länge stark ekonomisk tillväxt.

Rwanda är ett extremt bergigt land, vilket gör att drönare kan få stor betydelse för snabba och effektiva transporter.

Landet har också sedan länge främjat användning av avancerad teknik för sin utveckling.